Påverka andra med "milton" språk!

Nu när det blir tuffare och tuffare på arbetsmarknaden och kriser i fler branscher än jag kan räkna upp, är det dags att gasa i uppförsbacken. Om du bromsar nu kommer det bara att ta mycket längre tid att komma igen senare. Så det är dags för lite säljknep i bloggen. Milton Ericson, också kallad hypnosens fader, var en av de första Bandler och Grinder, grundarna av NLP, studerade och modellerade. Hur använde han språket för att påverka sina klienter så att de fick bättre resultat? Jo, han använde motsatsen till vad vi använder inom coachingen, då vi zoomar ner på detaljer och använder frågeord som exakt hur menar du då? Vem, vad, när, hur etc? för att få fram mer exakta uppgifter. Milton gjorde istället språket mer "luddigt", mångtydigt och ibland även förvirrande. Jag har valt ut tre bra påverkansmeningar idag.

• Det kan hända att du vill...
• Hur nöjd kommer du att vara när...?
• Jag brukar fråga "fråga" men...?

Det kan hända att du vill... T.ex. "Det kan hända att du vill ta en titt på vad vårt företag kan göra för dig." Jag säger inte åt dig att göra det, jag påpekar bara att möjligheten finns. Säg Du vill med lite eftertryck för att plantera tanken på att det faktiskt kommer att hända. "Det kan hända att du vill lära dig mera om den här typen av språkmönster som kan ge dig bra resultat och därför ringa mig för att boka en workshop"

"Hur nöjd kommer du att vara när du har nått alla dina mål det här året och har blivit en lyckligare människa dessutom?" Det är inte frågan om något kommer att hända utan hur mycket du kommer att uppskatta det. Det här är en positiv teknik för att den flyttar in människor i en ljus framtid och ökar volymen för de bra känslor som finns där. För att få framgång bör du planera för framgång!

"Jag brukar fråga 'vill du boka en kurs redan nu' men vi kan göra så att du säger till mig när du är redo istället". Här bakar du in en fråga i ett påstående och när du gör det kan du kalibrera dvs. läsa av personen hur den reagerar på frågan - nickar, skakar på huvudet osv. Om du får en negativ respons gör det inget för du har ju faktiskt inte ställt frågan - du har ju bara berättat hur du brukar göra. Du har också chansen att ge en valmöjliget "vill du göra det nu eller sen?" En variant på frågan kan du använda dig av när du är ute på krogen och vill dansa med någon: "Om jag skulle fråga dig om du vill dansa, vad svarar du då?" Då har du faktiskt inte frågat och det är lättare att acceptera ett nej. Får du ett ja, ställ frågan!

Hoppas att du vill använda dig av dessa tekniker, det finns många många fler och vill du veta mer eller boka en workshop på temat hör du av dig birgitta@inrestyrka.se eller ringer 070-491 19 06.

Gör den här dagen till din bästa!

Birgitta Sjöstrand

Om "The LAB profile" beteendemönstren

Hej igen, tack för många mejl om mönstren som jag bara valde 3 st av i förra inlägget.

Bakgrunden till The LAB Profile (Language and Behavior) kommer från NLP där Bandler och Grinder tittade noga på Noam Chomskys´s "Transformational grammar" från 1957 där han beskriver hur vi skapar modeller av verkligheten med tre filter: Generalisering - vi lär oss göra något och efter några gånger blir det till en regel. Förvrängning - vi hallucinerar eller visualiserar något som inte finns, t. ex möblerar upp ett tomt rum i huvudet, vi kan kalla det kreativitet också. Utelämning - Kommer från George Miller och hans studie från 1956 "Seven plus or minus two" Det betyder att vi bara kan hålla 7 bitar av information plus/minus 2 vid samma tillfälle. Tänk själv hur lätt eller mindre lätt det är med långa telefonnummer. Från vår djupstruktur dvs allt vi har inom oss, medvetet och omedvetet till vi ska berätta eller förmedla det till någon annan den s.k. ytstrukturen använder vi oss bara av 1-2 %. Vi har en massa olika mindre filter på vägen. Dessa filter utarbetades av en NLPare Leslie Cameron-Bandler och de kallas Metaprogram och är ca 60 olika mönster. Det är ganska komplicerat att komma ihåg alla och dessutom kunna använda sig av dem. En av Leslies studenter som heter Rodger Bailey tog fram skillnaden som gör skillnad. NLP jobbar hela tiden mot att ta fram det bästa och göra modeller av detta. Rodger Bailey vaskade fram 14 mönster som är de som gör skillnad. Vi ska nu inte blanda ihop dessa med personlighetsmönster utan de är beteende och språkmönster och därmed olika inom olika område (context). Du har kanske ett beteende på arbetet och ett annat på semestern eller när du besöker släkten. Dessa 14 mönster blev till The LAB Profile. Shelle Rose Charvet, en student till Rodger Bailey skrev boken "Words that change minds" och håller utbildningar i detta. Jag blev klar Practitioner i januari och kommer att gå min Trainerutbildning hos henne i Berlin i sommar. Det betyder att jag får göra LAB profiles nu och får efter sommaren hålla utbildningar i LAB Profile.. Hör gärna av dig om du vill veta mer. Det är ett enkelt sätt att ta reda på vad som motiverar människor omkring dig.

Motivationsmönster

Att jobba med motivation är härligt, det finns så många olika saker som motiverar. Det enklaste är att titta på värderingarna, vad ger det mig att göra en viss sak? Exakt vilken typ av tillfredsställelse ger det mig? Vilket område i livet man väljer kallas för kriteria, exempelvis vad vill jag med mitt jobb? När jag svarar på varför det är viktigt kollar jag av i vilken riktning jag rör mig. Till något eller ifrån något. Exempelvis om jag gillar att sätta upp mål och ta mig dit och jag vill tjäna X kr. Eller är det så att jag vill starta eget för att jag tycker illa om att andra talar om för mig vad jag ska göra. 

Vi motiveras både av smärta och njutning. Vi styrs ju mot njutningen, helst vill vi ha njutning nu och för alltid men vi ska inte glömma bort att smärta kan vara väl så stark motivationskraft. Jämför med uttrycket "sista droppen", "droppen som fick bägaren att rinna över" eller "jag stod inte ut en sekund till" Här har smärtan blivit så stor att det inte går längre, det måste bli en förändring! Vad är det som gör att du håller fast vid beteenden som du vet är dåliga för dig? Är det för att det inte är tillräckligt dåligt ännu? Om du bara väger 5 kg för mycket känns det inte så hårt och du vill kanske göra något för att komma i bättre form, om det däremot är 10 kg kanske du sätter igång direkt för att det är bara för mycket. Alltför stor smärta helt enkelt. Du vill röra dig ifrån det som gör ont.

Hur vet jag att jag har gjort ett bra jobb? Det här kallas källa och det betyder att du antingen vet det inom dig internt eller att du behöver feedback från någon annan, externt.

Hur är det med orsaken? Svar på frågan varför valde jag mitt nuvarande jobb? Det kan vara av valmöjlighet och variation eller jag kanske berättar en liten historia hur det kom sig, det kallas procedur. 

Genom att ta reda på hur du motiveras till eller ifrån, internt eller externt, valmöjlighet eller procedur kan du sedan jämföra dig med andra och lära dig att "prata deras språk" vilket är mycket användbart för chefer och säljare. Även föräldrar har stor nytta av att veta vad som motiverar deras barn att t.ex. göra läxorna.

Tittar vi på de evigt populära multi level marketingbolagen, lockar de säljare med valmöjlighets mönster, möjlighet att tjäna stora pengar. När de sen är ombord gäller det att följa en procedur till punkt och pricka och det motiverar inte alls den valmöjlighets person, därför är det många som inte lyckas inom den sfären.

Motivation är också strategier, här får du två olika att fundera på:

En riktigt bra motivationsstrategi är:

1.  Gå igenom vad du behöver göra och hör för ditt inre öra en hög och uppmuntrande röst som säger ”Nu är det dags att göra det här”.  

  

2.  Sedan skapar du en stor, klar, strålande mental bild av det färdiga resultatet. Dvs du ser, hör och känner – Det önskade resultatet.     

3.  Du mår bra när du tittar på bilden och sätter genast igång.

 

Jämför det med en strategi för uppskjutande: 

     1  I detta fall ser du det som måste göras och hör för ditt inre öra en tjatig röst som säger; ”Hör du, nu får du faktiskt sätta igång med det här”.

      2     Du känner motstånd vilket inte är konstigt.

      3     Sedan gör du klara fantastiska bilder av vad du skulle kunna göra istället och då kommer du att må bättre.

      4     Gör sedan en bild av konsekvenserna av att inte göra ditt jobb och du mår dåligt.

      5     Det är inte förvånande att du kommer att följa den bild som får dig att må bra och strunta i uppgiften.

      6     Troligen gör du det tills konsekvenserna av att inte göra uppgiften tornar upp sig med stormsteg och du mår så dåligt att du gör uppgiften.

Hur ser dina egna strategier ut?

Lycka till

Birgitta Sjöstrand